Geovetabloggen

Från verkligheten: vilken roll har jag?

2010-12-10T14:38:00.003+01:00

Det här är en sorglig historia. Tyvärr är den sann. Namn och vissa omständigheter har ändrats för att skydda de inblandade.

I ett idylliskt villaområde bor Adam, en frånskild man i 40-årsåldern, kvar i villan han och hans dåvarande hustru byggde för ett tiotal år sedan. En äldre kvinna, Berit, är hans närmsta granne. Adam har två barn som bor hos pappa varannan vecka, han är född och uppvuxen på orten och jobbar fortfarande där. Grannarna umgås så som goda grannar gör, pratar över häcken och hjälper varandra med trädgården, blomvattning och snöskottning.

En dag börjar Berits dotter Carin att mera frekvent besöka sin mamma tillsammans med barnen. Mormor tycker naturligtvis det är trevligt, men gillar inte anledningen. Carin ligger i skilsmässa. Saker och ting rullar på så som de måste och det dröjer inte länge förrän Adam och Carin fattar tycke för varandra. Planerna på att flytta ihop börjar ta form. Frågan är bara var de ska bo? Berit är glad för att dottern ska flytta ihop med den trevlige grannen och själv börjar hon bli till åren. En idé tar form: Berit beslutar sig för att skänka huset till Carin, men hon vill vänta tills arvs- och gåvoskatten avskaffas.

Adam och Carin blir glada och börjar genast planera för utbyggnad av huset, då det idag är för litet för att hysa alla deras barn. Adam ser dessutom en möjlighet att få extra utrymmen för sina hobbies i källarplanet.

Adam kontaktar en barndomsvän för hjälp. Jodå, vännen kan ombesörja att berget sprängs loss och transporteras bort för att ge plats för nybyggnaden. Adam får muntligen ett hyfsat pris, han beställer jobbet och strax är arbetena igång. Besiktning och vibrationsmätning utförs och sprängningarna startar, allt går som smort tills en dag då någonting går snett…

En salva går inte som den ska och energin som skulle flytta berget omvandlas till vibrationer och skadar både Berits och Adams hus! Berits hus får mycket kraftiga skador, men Adams hus klarar sig bättre. Totalt beräknas skadorna kosta omkring 1 000 000 kronor att reparera. Adams entreprenörkompis fortsätter att spränga, det känns ju dumt att inte göra klart. Tyvärr går ytterligare en salva snett och skadorna på Berits hus förvärras.

Den ena olyckan följer på den andra. Strax efter att sprängningsarbetena är klara omkommer Carin i en olycka. Och nu blev det helt plötsligt väldigt komplicerat. Carin hade inte hunnit skilja sig och Berit hade ännu inte skrivit över fastigheten på dottern. Adam, som naturligtvis är drabbad av en stor sorg, är numera reducerad till tredjeman och skadelidande. Berit är byggherre, utan att ha en aning om någonting gällande bygget, eftersom hon äger fastigheten där sprängningen har utförts. Det finns inget skrivet mellan entreprenören och Adam eller någon annan i projektet.

Enligt miljöbalken är Berit skadeståndsskyldig gentemot Adam. Blivande svärmor ska betala pengar till sin blivande svärson. Berit får själv sedan bära kostnaden för skadorna på sitt eget hus. Berit är helt utlämnad till entreprenörens eventuella försäkring. Om det finns en försäkring tecknad gäller den bara om sprängaren inte hade kunnat förhindra skadan, dvs. om det var en olycka. Men kan det vara en olycka om sprängaren skadar huset två gånger?

Den här historien vill lära ut att innan du startar ett bygge på din egen tomt gäller det att tänka på att du blir byggherre. Du behöver se till att de inbördes förhållandena inom projektet är klara, se till att ha kontrakt och att kontrakterade entreprenörer och konsulter har rätt försäkringar. Även du själv bör ha ett bra försäkringsskydd för eventuella olyckor på din arbetsplats.

Hur slutade historien? Jo, entreprenörens försäkringsbolag reglerade skadorna efter ett flertal utredningar.

Tyvärr stöter jag på liknande historier ideligen. En familj som ska bygga sitt drömhus har oftast fokus på kakel och tapeter. Att tänka på något så osexigt som grundläggning är sällan intressant. Inte så spännande, men dyrt kan det bli.

Från verkligheten: grundvattensänkning

2010-12-10T11:53:00.004+01:00

Villaägare fick rätt mot Banverket
Miljööverdomstolen (MÖD) vid Svea Hovrätt gav den 10 januari 2008 en villaägare i Sollentuna rätt mot Banverket. Villaägaren får 1,5 miljoner kr i skadestånd och Banverket betalar rättegångskostnaderna. Peter Flygare var kallad som vittne och deltog även vid synen på plats.
Bakgrund
Banverket byggde under åren 1993-94 ut järnvägen mellan Stockholm och Arlanda. I samband med dessa arbeten anlades en gång och cykelport under järnvägen vid ett villaområde i Sollentuna. 1997 började villaägaren märka av sättningar med skador på huset som följd.
Banverket vann i miljödomstolen
2003 stämde villaägaren Banverket vid miljödomstolen och förlorade. Domen överklagades till MÖD och förhandlingarna ägde rum i december 2007. När domen meddelades den 10 januari upphävde MÖD miljödomstolen dom och gick på villaägarens linje.
Saken
I området har en grundvattensänkning skett, så långt är parterna eniga. Enligt villaägaren beror denna sänkning på Banverkets arbeten, man ska ha lett bort grundvatten från tunnelområdet. MÖD anser att Banverket inte har förevisat någon utredning som stödjer Banverkets påstående att grundvattennivån vid tunnelområdet inte sänkts.
Funderingar
Den här domen lär oss att en ensam villaägare faktiskt kan få rätt mot staten. För oss som arbetar med utredningar ställs frågan om hur domstolen skulle ha resonerat om Banverket hade låtit en geolog göra en utredning om vad som hänt i marken mellan arbetsplatsen och den aktuella villan?
Vi får inget svar på det, men vi kan nog våga dra slutsatsen att ett bra beslutsunderlag är oerhört viktigt i fall som det här.

Om katastrofen i Ungern

2010-10-12T14:30:00.002+02:00

I förra veckan brast dammen till ett aluminiumsmältverk i Ungern. En miljon kubikmeter rött, giftigt slam forsade ut, och ytterligare en halv miljon kubikmeter riskerar att läcka ut de närmsta dagarna. Slammet är starkt alkaliskt och innehåller höga halter tungmetaller.

Att slammet är alkaliskt innebär att det har ett högt pH-värde, vilket är ett mått på hur sur eller basisk en lösning är, det vill säga hur mycket vätejoner den innehåller. Neutrala lösningar, pH 7, har lika många vätejoner och hydroxidjoner. Sura lösningar (lågt pH) känns igen på att de är sträva, alkaliska på att de är hala. Starkt alkaliska lösningar, med pH över 11,5, är frätande. Slammet i Ungern tros ha ett pH på cirka 13. Alkalsika lösningar är lömska genom att man inte genast märker av dem. Det känns bara halt och efter en stund börjar det klia och svida. Gör man inget då kan huden vara sönderfrätt på ett par minuter.

Det som utgör ett mer långsiktigt hot för människorna är förekomster av tungmetaller i slammet. Bland annat förekommer kvicksilver, krom, kadmium, arsenik och bly. Att få tungmetaller på huden är inte farligt. Däremot är det skadligt att få dem i sig genom förtäring eller inandning. Om slammet torkar upp kan metallerna spridas med vinden. Det finns även oro att de ska spridas ner till grundvattnet.

Samtliga nämnda metaller är mycket giftiga. De kan bland annat orsaka skador på nervsystem och inre organ, påverka reproduktionsförmågan, ge nedsatt immunförsvar och förorsaka fosterskador, nedsatt inlärningsförmåga, allergier och cancer.

Om metallerna tar sig ner till grundvattnet, och därmed dricksvattnet, blir det inte bara en engångsföreteelse, då får man i sig låga halter varje dag. Hur lång tid behöver marken för att återhämta sig när alla marklevande djur och organismer slagits ut? Och hur snabbt blir grödor som odlats på så förorenad mark ätliga igen? Och även om marken och vattnet tar hand om och renar en stor del av innehållet i slammet så kommer tungmetallerna att cirkulera genom att de tas upp av levande organismer. De är bioackumulativa. Ju högre upp i näringskedjan du befinner dig desto högre koncentrationer utsätts du för. Vad kommer det att innebära för människor och djur i det drabbade området? Med tiden kommer stora mängder tungmetaller att bindas i marken och i vattendragens bottensediment. Men de försvinner aldrig.

Två månader i gruvan

2010-10-05T08:32:00.000+02:00

Läste att gruvarbetarna i Chile snart får komma upp. Dom har suttit fast sedan den 5 augusti efter att delar av gruvan rasat in. Då trodde man att dessa 33 gruvarbetare hade omkommit. Men, när man efter ca två veckor hade borrat sig ner till 700 meters nivån fick man upp en handskriven lapp från djupet om att alla 33 levde. Vilken befrielse för alla anhöriga. Nu räknar man med att de ska kunna räddas under nästa vecka. Jag håller verkligen tummarna!

Regn och jordskred

2010-09-30T10:39:00.002+02:00

Det har ju regnat en del hos oss under andra halvan av sommaren och en bit in på hösten. Kanske inte så mycket i jämförelse med hur det regnar ute i världen. Där regnar det rikligt kan man ju påstå. Den tropiska stormen Matthew har verkligen orsakat oreda i Sydamerika under de sista dagarna. Tyvärr är ju inte vatten det enda som kommit ner. Stora jordmassor har rört sig nedför de branta bergsidorna och letat sig ner i dalgångarna. När man ser bilder och filmklipp på jordskreden inser man vilka oerhörda krafter det är som verkar.
Ja, det har ju regnat hos oss under den senaste tiden och även här kan regn ställa till med oreda. Kraftig nederbörd kan orsaka skred i våra jordar då dessa blir vattenmättade och stabiliteten försvinner. Om man vet att man har slänter som är instabila och där man känner en viss oro för att allt en vacker dag ska börja kana kan man i ett tidigt skede undersöka de geologiska förhållandena i slänten. När man ändå undersöker marken kan man också övervaka djupa markrörelser genom mätning. Man kan mäta vattentrycket i jordens porer genom portrycksmätning och horisontella rörelser i jorden genom inklinometermätning. Mätningen kan man göra med automatik så att all mätdata skickas till AvaNet. På det sättet ser man rörelserna hemma på kammaren. Dessutom kan man få AvaNet att larma om rörelserna är stora eller om vattentrycket förändras i jordens porer. När alla data är insamlade och man vet de geologiska förhållandena på platsen kan man utforma de åtgärder som man bör vidta på platsen för att säkra upp så att inget och framförallt ingen blir skadad.

2010-09-16T12:51:00.002+02:00

Att vara geolog kan bjuda på varierande arbetsuppgifter. Ena dagen kan man sitta och författa anbud. Plockar fram rätt uppgifter som cv:n, blanketter. Ja, helt enkelt skrivbordsgöra. Ren om händerna. Andra dagar kan man bli rätt skitig under naglarna. Dagar som bjuder på fysiska utmaningar. I går kväll somnade jag som ett barn. Trött i varenda muskel i kroppen. I ett uppdrag som vi jobbar med just nu har vi sprungit upp och ner för branta slänter med maskiner och borrstänger, spett och spadar för att undersöka jordlagerföljder och djup till berg. Slit o släp i ur och skur. Regnet piskade stundtals friskt och fukten trängde in på bara kroppen. Regnkläder i all ära men vad hjälper det mot fukt inifrån. Slit o släp. Pust och flås. Men roligt! Och spännande. Varje ny borrpunkt kanske är den som löser gåtan man är där för att besvara.

I gamla pannrum kan man hitta en hel del

2010-09-09T13:58:00.011+02:00

I gamla pannrum och undercentraler kan man hitta en hel del. Och när man ska konvertera den gamla oljebaserade uppvärmningen till t.ex. bergvärme är det inte bara att slänga det gamla på tippen. Här följer ett par exempel på vad man bör hålla utkik efter.

OLJOR:

I äldre undercentraler från 70-talet och tidigare kan en hel del spännande ämnen påträffas. Först och främst olja vid oljeeldade värmesystem - det är inte alltid ledningar och oljetank har hållit tätt genom åren så ibland är golv och mark kontaminerad. Även en annan sorts olja dyker upp då och då: PCB-olja kan förekomma i gammal elektrisk utrustning (i transformatorer, kondensatorer etc) förutom i fogar etc.

METALLER:

Och så har vi tungmetallerna. Framförallt kvicksilver dyker upp i diverse mätutrustning och elektriska komponenter.

ASBEST:

Man ska också tänka efter innan man startar med rivningen: asbest kan påträffas lite varstans i sådana här utrymmen! Exempelvis som isolering runt rör, brandisolering i pannor, brandskydd på stålprofiler, i branddörrar, inblandat i fogar, i packningar och rörflänsar. Bilden ovan är inte tagen i en undercentral men är ett härligt exempel på skadade rörböjar innehållande asbest.

Och så gick det...

2010-09-07T13:58:00.005+02:00

Jo, såhär låg det till. Uppströms brunnen ligger en äldre fastighet, med troligtvis ett äldre avloppssystem som säkert läcker rätt friskt. Men det har ganska gått bra ändå. Tills nu. Stora mängder träd har avverkats och marken är full med vatten. Bredvid den drabbade brunnen finns en annan brunn. Det visade sig att den brunnen har provpumpats vid två tillfällen under sommaren. Man har pumpat ut stora mängder vatten, ända tills brunnen blev torr, varpå den fått återhämta sig. Sen samma sak igen. SLUURRRRP!! Det förorenade vattnet uppströms har troligtvis fått en väldig skjuts och strömmat in i de båda brunnarna utan att hinna med den naturliga reningsprocess som annars sker i jordlagren. Och så har man fått avloppsvatten i kranen istället för dricksvatten...

Elak E.coli

Förorenad brunn

2010-09-02T09:00:00.006+02:00

En väg ska byggas om. Omfattande arbeten har pågått utmed vägen, det sprängs, grävs, röjs och avverkas. Det som då kan hända med grundvattnet är bland annat att vattnet kan finna nya vägar, att vattennivån sänks av eller att vattennivån höjs, exempelvis på grund av den ökade ytvattenavrinning som sker när man tar bort vegetation. I enskilda brunnar kan det yttra sig som en förändring av vattenkvalitet, till exempel att vattnet blir grumligt, smakar annorlunda eller att man får in bakterier i brunnsvattnet. Det kan också leda till att vattenmängden förändras och det kan hända att brunnen sinar.

Vi har tagit vattenprover

En skadeanmälan från fastighetsägare har inkommit. Vattnet har ändrat färg och skiftar i gulgrönt. Geoveta åkte ut för att tala med fastighetsägaren, ta vattenprover och titta på omgivningen kring brunnen. Det visade sig att stora mängder träd har avverkats alldeles uppströms brunnen, man har skrapat av det översta jordtäcket på stora ytor och arbetsmaskiner har kört bara några meter från brunnen. Så helt klart hade brunnen påverkats, men på vilket sätt och vad orsakade färgen? Fastighetsägaren rekommenderades att koka vattnet tills vi fått svar från lab. Nästa dag har hela familjen fått diarré och inte ens familjens hundar vill längre befatta sig med vattnet! Labbet ringer och meddelar att halten bakterier är skyhög! Bakterierna ifråga är koliforma bakterier som endast återfinns i tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vilket betyder att det handlar om avloppsvatten som har läckt in i brunnen. Geoveta får i uppdrag att utföra en skadeutredning, där vi tar reda på den troligaste orsaken till att brunnen blivit förorenad. Var kommer bakterierna ifrån? Vem har gjort vad? Vems är felet och vem ska betala för skadan? Det blir ett spännande detektivarbete vi har framför oss!

Bergbesiktning med oväntat inslag

2010-06-18T10:03:00.005+02:00

Ibland inser man vilken tur man har. Vad man ibland kan få vara med och upptäcka bara genom att röra sig på platser där sällan någon går. Även om man rör sig på platser där verksamhet pågår med bullriga maskiner men tar ett steg åt sidan kan man få upptäcka något helt oväntat.

Vi var ute och besiktade en bergslänt. Fokuserade på berget och den eventuella bergförstärkningen upptäckte vi i buskarna två ögon som tittade fram. Ett dunigt huvud med tofsar på öronen. Ugglor! och Uggleungar! Med lite efterforskning visade det sig att det var ett hornugglepar som häckade i slänten. Det är härligt att få jobba utomhus.

Fältarbete...

2010-05-12T10:27:00.013+02:00

Fältarbete året runt kan ha sina sidor. Ibland regnar det, man blir blöt och kall, utrustningen blir blöt, fältprotokollen blir blöta och går inte att skriva på, allt blir blött. Fingrarna blir kalla och stela och leran klafsar tung under fötterna. Och om det dessutom blåser så att protokollen, de blöta som inte gick att skriva på, fladdrar iväg för vinden, då är det inte så roligt.

På vintern när snön ligger vit och vacker händer det också att vi ger oss ut på äventyr. Och ibland har det snöat så mycket att man inte längre kan se vart vägen tar vägen! Då är det bra att ha en hjälpsam traktorägare till hands, som kan rycka ut och dra loss en. En gång, eller kanske till och med två gånger...

Söker "Kunskap på djupet"...

Och ibland skiner solen från en klarblå vårhimmel. Luften är varm, träden börjar precis bli gröna och skogen är full med blåsippor och vitsippor.

Och så hittar man det där perfekta stället att sätta sig och inta sin lunch. Har man dessutom med sig sin spork i fickan, ja då blir det inte mycket bättre!

Första spadtaget för Väg 288

2010-03-01T11:03:00.012+01:00

Torsdagen den 25:e februari kl.14.00 togs det "första spadtaget" för ombyggnaden av Väg 288 mot Östhammar, etapp 1 mellan Jälla och Hov! I själva verket ersattes själva spadtaget av att man vände på ett väldigt stort timglas som symboliserar startskottet för bygget, eftersom marken ju var frusen. Vägen, som idag är hårt trafikerad och varit mycket olycksdrabbad, byggs om till en 14 meter bred mötesfri landsväg, med omväxlande två och ett körfält i vardera riktningen. Mellan Jälla och Älby breddas den befintliga vägen, medan den får en ny sträckning mellan Älby och Hov. Tal hölls bland annat av t.f. landshövding Leif Byman och Vägverkets generaldirektör Lena Erixon. Därefter bjöds det på både kaffe och bulle!

Geovetas uppdrag är att provta och inventera dricksvattenbrunnar utmed vägsträckan. I samband med arbeten kan grundvattnet komma att påverkas, och provtagning av berörda brunnar utgör en referens inför byggstarten.

Byggnadsingenjör dömd i Kista-raset

2010-01-15T13:25:00.002+01:00

Idag meddelandes domen i målet angående raset i Kista.

Den byggnadsingenjör som konstruerade balken som gav vika döms till villkorlig dom, skadestånd på 46 200 kronor och dagsböter på 15 000 kronor. Utöver det ska företaget hon arbetade på betala en företagsbot på 1,5 miljoner.
Det här känns verkligen förvånande. Tänk att jag personligen kan bli ansvarig gentemot tredje man för det jag gör på jobbet! Jag har alltid trott att det var mitt företag som hade ansvaret utåt och jag gentemot min arbetsgivare.

Så är det alltså inte.

Vad tycker ni där ute? Är det rättvist att du personligen kan bli ansvarig för något du gör på jobbet? Är det inte ett hinder för den personliga utvecklingen? Eftersom det är inte ok att göra fel. Vi lär ju trots allt av våra misstag. Borde det inte vara mitt företag som har ansvaret?

En grotta vid tullarna!

2010-01-11T14:04:00.011+01:00

Har ni varit i nya bergsrumsgaraget vid Liljeholmen?

Figur 1, parkering under jord.

Här har ett konsortium ledda av Forsen projekt under flera år ägnat sig åt att spränga ett stort bergrum bestående av fem skepp rakt under höghusen uppe på Nybodahöjden. Garaget invigdes tillsammans med den nya gallerian i slutet på oktober 2009.

Samtidigt pysslade deras kollegor med att spränga en stor grop framför Liljeholmens T-banestation. Uppe på projektledningskontoret kallades arbetsplatserna grottan respektive gropen. Idag står det mesta klart och anslutningen mellan grottan och gropen gjordes som en enorm bro under jorden. Jag har letat men hittar ingen skarv som skvallrar om att det skulle finnas en bro här. Istället kan jag promenera från bilen i garaget, in i den nya gallerian och ut till perrongen på tunnelbanestationen torrskodd och utan att bli utsatt för vädrets makter.

Figur 2, här syns konstruktionen tydligt.
Garaget är byggt i tre våningar av prefabricerade betongelement och står inne i bergrummet. De råa och på visa ställen betongförstärkta bergväggar är synliga. Även taket i bergrummet är synligt förutom på de ställen installationen stjäl utsikten.

Figur 3, installationer i tak och längst bort i ljuset är den övre entrén till gallerian.

Figur 4, de bästa parkeringsplatserna är reserverade för miljöbilar.

Figur 5, Nedersta entrén till gallerian
Bergrummet är väl värt ett besök, det är ett trevligt ljus i garaget och det är fortfarande riktigt rent. På vissa ställen både i garaget och inne i gallerian finns det några lustiga höjdskillnader på golvet/marken/gruset. Jag tror inte att de är avsiktliga men det förtar inte upplevelsen på något sätt.
Gallerian är rätt trevlig byggnadsmässigt, det saknas räta vinklar och raka linjer, allt känns väldigt runt och ”mulligt”. Trots att största delen ligger i källaren saknar jag inte dagsljus. Ljusinsläpp sker från taket och konstgjord belysning hjälper till när dagen är kort. Trots det så håller jag bergrummet som den största upplevelsen, gallerior och centrum finns det gott om i vår hufvudstad.
Va?
Jo, det är klart att Geoveta har varit inblandad i projektet! Vi synade SLs tunnlar som är belägna vägg i vägg med bergrummet inför och efter sprängningsarbetena. Själv jobbade jag annanstans på den tiden och sysslade bland annat med tredjemanshanteringen. Det är rätt många människor på Nybohovshöjden som har haft en gruva under sina fötter under några år…
I vår ska staden sätta punkt för projektet i och med att torgytan utomhus ska färdigställas.
Det kalla blåshålet fullt med bussar är numera ett minne blott!

Nytt och omväxlande

2009-09-14T09:31:00.001+02:00

Snart är min praktikperiod slut på Geoveta, och jag ska bli konsult på ”riktigt”! Jag har provat på många olika arbetsuppgifter, fått och tagit mycket eget ansvar och lärt mig massor! Det är alltid en utmaning att ställas inför något nytt, men efteråt känns det alltid tillfredsställande att ha klarat av det. Oftast är det inte så svårt, man måste bara göra det några gånger. Som till exempel de senaste veckornas uppdrag på väg 288 mellan Uppsala och Östhammar. Vägverket ska bredda och bygga om vägen och vi ska kontrollera de enskilda brunnarna längs vägsträckningen. Vattnet ska analyseras med avseende på en mängd kemiska och fysikaliska parametrar samt på mikrobiologisk förekomst. Jag mäter även avståndet till grundvattnet i brunnen och mäter temperatur och pH. Efter några provtagningar så löper det på, och det är roligt att komma ut i fält och få omväxling från kontoret, på samma sätt som det är roligt att komma in på kontoret efter en period i fält. Omväxling förnöjer! Och ett omväxlande arbete är det, man vet aldrig riktigt hur kommande vecka ska se ut, plötsligt dyker det upp något nytt, ofta roliga uppgifter, ibland mindre roliga, men det är ju det som gör det stimulerande, omväxlande och roligt!

Perspektiv

2009-08-21T13:32:00.002+02:00

Nyligen hemkommen från ännu ett par dagar i Gävle. Ett jobb med långa dagar promenerandes utmed E4:an mellan Gävle och Enånger. Geoveta har fått i uppdrag att göra en besiktning och dokumentera vägens aktuella tillstånd. Beställare är Skanska som har fått kontraktet att sköta beläggningsarbetena på vägen under 15 års tid med kraven på sig att spåren inte får vara djupare än 15 mm. Och sträckan är lång, 11,2 mil. Vid ett sådant stort åtagande vill man vara säker på hur vägen ser ut vid övertagandet.
Men när man går utmed vägen med mäthjulet i handen, mil efter mil, kan det i vissa stunder kännas tröstlöst. En spricka noteras i fältprotokollen. En sättningsskada noteras. En älgko går och betar utanför viltstängslet. Undrar vart den ska vidare? Vart ska alla bilar egentligen? Tar dom aldrig slut?
Men det gäller att lyfta blicken, vidga perspektivet och försöka förstå varför man står mitt på E4:an en tidig morgon tillsammans med en betande älgko. Fokusera på det stora sammanhanget och vilken betydelse det lilla arbete jag gör har för projektet. Det som noteras i anteckningarna kanske är värdefullt om 15 år när någon behöver veta tillståndet vid projektets start.
Så med höjd blick och vidgade perspektiv kommer jag nästa vecka ta mäthjulet i handen och fortsätta min vandring.

Nyttan med mässdagar

2009-03-11T09:29:00.005+01:00

Förra torsdagen och igår tisdag ställde Geoveta ut, ihop med moderbolaget Bergsäker, vid en monter på Grundläggningsdagen respektive Bergsprängningskommittén.

Att vara med och synas vid dessa och liknande tillfällen är det bra? Givande? För vem i så fall? Vi har nämligen diskuterat nyttan med att vara med på branschinriktade mässor och konferenser. Det kostar pengar och tar tid från annat. Tid och pengar man så klart hoppas att få igen på ett eller annat sätt. Men får vi det? Många säger att sammankomsterna av detta slag oftast blir ett slags "klubben för inbördes beundran".

Det finns säkert en mängd undersökningar som visar att det hjälper företaget att delta och närvara vid dessa tillfällen. Även om vi, jag, ibland har svårt att se det. Att synas med loggad bil, flagga utanför kontoren, stora skyltar osv vet jag gör nytta. Hos oss märks inte minst på de mail och telefonsamtal vi får efter att någon intresserad av våra tjänster sett vår bil snurra ute på vägarna.

Men, just igår på Bergsprängningskommittén kände jag att det var riktigt bra att vi fanns på plats. Geoveta, och inte minst Bergsäker, uppmärksamades och fick många besök och en hel del förfrågningar vid sin monter. Dessutom var ju "alla" där. Beställare, tillverkare, konsulter och studenter. Och där alla andra är vill man ju vara själv så man inte glöms bort. Det om något visar ju på nyttan med deltagandet och närvarandet vid mässor mm.
Fler uppdrag får man såklart om fler inom branschen vet om att man finns!

Sedan får man tycka och säga vad man vill om "klubben för inbördes beundran". Med tanke på att branschen ändå är rätt liten inkluderas ju alla i klubben. Så man hoppas att ingen känner sig utanför.

Det syns inte men finns där ändå - Studiebesök vid Norra länken

2009-03-02T10:47:00.002+01:00

Förra måndagen gjorde Geoveta ett mycket trevligt, lärorikt och intressant studiebesök vid kräftriket i de påbörjade bergtunnlarna för Norra länken. Det är var Peter Åhman, entreprenadingenjör på Veidekke, som tog emot och visade oss runt i undermarken.

Veidekke är ett av flera entreprenörsföretag som fått i uppdrag att bygga Norra länken. Vi insåg snabbt vilket gediget arbete det här är, inte minst att få ihop hela tunnelarbetet både logistiskt och ekonomiskt. Det är så många parametrar att ta hänsyn till så att ha helhetssyn på det hela inte kan vara det lättaste. Det handlar om allt från arbetsmiljö för de som arbetar i tunnlarna till att SL´s tunnelbana inte ska få en påhälsning från NL, vidare till tredje man som inte får känna av för höga vibrationer av sprängningarna. Mätteknikerna har ett jätteansvar för att tunnlarna hamnar rätt i rymden och att genomslagen till mötande tunnlar blir klockren. Vi fick höra väldigt många fler viktiga parametrar, men jag stoppar här.
Nej förresten, jag måste nämna hur viktigt det är att känna till geologin och bergkvaliteten i området för att bl.a. kunna bestämma bergförstärkande åtgärder. Och det är extra intressant för mig. Eftersom jag för 4 år sedan var med och tog fram de geologiska prognoserna för just de tunneldelar vi besökte. Det visade sig att hittills har prognoserna till största del har stämt, även om Q-värdet (värde på bergkvaliteten) ibland kunde ha uppskattats till lägre i vissa zoner. Men jag tyckte det var kul att höra och se ”facit” för det man för 4 år sedan bara hade möjlighet att tolka.

Vi fick en mycket givande rundtur i de tunnlar som tagit ordentlig fart. Vi blev faktisk överraskade över hur långt de kommit. Vem hade kunnat ana att stora delar av berget redan nu är utsprängt vid Universitet och Roslagstull och att det faktiskt ”bara” är sex år kvar tills NL ska trafikeras. Det syns ju inte på ytan (förutom vissa bodar och arbetsmaskiner). Häftigt är det.

Geoveta vill passa på att tacka Peter Åhman som tog sig tid och lät oss få en inblick i tunnlarna och vad han och hans kollegor jobbar med ”i det dolda”.

Skrivet 2009-02-18

kluster

2009-02-03T17:02:00.002+01:00

Nu är vi tillbaka och bloggar efter helger och ett rivstartande år. 2009 är året då Geoveta ska växa ytterligare! Det är därför dags att utveckla kontaktnätet. Så denna vecka har mina arbetsuppgifter dels varit att ringa runt och hitta intressanta personer och företag. Och det finns det gott av. De jag pratat med i branschen har alla varit trevliga, tillmötesgående och sett möjligheten med ett lite, låt oss kalla det, kunskapskluster. Inget revirtänkande hitintills. Kanske är du och ditt företag precis vad klustret behöver?

Att lämna anbud

2008-12-11T11:46:00.000+01:00

Den ekonomiska krisen har ännu inte märkts av inne på mitt kontorsrum. Här är fortfarande mycket att göra. För oss finns jobben fortfarande där ute, håller tummarna för att det fortsätter så. Denna och föregående vecka har till stor del ägnats åt att lämna anbud, en ny erfarenhet för mig. De intressanta anbudsgivarna lever under lagen om offentlighetsprincipen vilket för det positiva med sig att förfarandet är rättvist, tillrättalagt och transparant. Eller snarare har utgångspunkten i att vara transparant. Som nykomling i anbudslämnandets ädla konst slår byråkratin mot mig med paralyserande kraft. Det florerar så mycket hänvisningar till blanketter och formulär att jag ständigt avslöjar mig själv med att sitta overksam framför datorn. Slutligen när första anbudet var inlämnat, till punkt och prickar efter beställarens genomarbetade mall och alla dokument låg snällt och fint paketerade för att snabbt kunna slängas ihop för nästa anbud, upptäckte jag att nästa beställare använde sig av en helt olik, men lika raffinerad, anbudmall. Det var bara att leta upp nya dokument och sätta igång…
Nu tror ni säkert att jag sitter här och klagar men det gör jag inte (i alla fall inte så mycket som det kanske låter). För även om det är krångligt för en nybörjare är systemet rättvist och hur än det går är det spännande att sedan kunna jämföra inkomna anbud.

Naturvetarnas arbetsmarknadsdag

2008-12-05T20:31:00.003+01:00

Tack alla ni studenter som vi fick möjlighet att träffa under Naturvetarnas arbetsmarknadsdag på Stockholms universitet! Det är väldigt givande för oss att få kontakter med er studenter som är kunskapstörstande, ifrågasättande, orädda, underbart naiva och i vissa fall arbetssökande. Ni är varmt välkomna med frågor och funderingar om allt som vi kanske kan hjälpa er med!

Man måste få betalt också

2008-12-01T09:46:00.001+01:00

Konsultarbetet består inte bara av att samla in fakta, utreda, komma till slutsatser och skriva rapporter. En annan mycket viktig del i arbetet är också att få in pengar. Såklart. Annars vore vi inget företag alls. Så, mot slutet av varje månad måste vi in med tidrapporterna som är underlag för fakturering av kunderna. Kunderna och uppdragsgivarna måste få veta exakt vad det är dom betalar för och det är vår sak att redovisa så noga det bara går. Det jobbiga är bara att skriva in tidrapporten i datorn. Tycker jag. Mest för att jag ”spar” det här jobbet till deadline och sedan får stressigt att hinna med. Antagligen spar jag det för att det finns roligare saker att göra. Till exempel något av det jag skrev i inläggets första mening. Fick jag välja så skulle jag hellre vara ute nu och samla fakta, typ kartera en berghäll eller bestämma var grundvattendelare går. Men jag får inte välja, för det här är viktigt. Därför ska jag öppna min kalender och plita ner mina timmar i datorn för november månad.
Nu!

Dricksvatten

2008-11-28T20:30:00.001+01:00

Vad är vatten värt? En fråga att ta ställning till. Dricksvatten är ett livsmedel och helt livsnödvändigt. En enskild brunn har olika kvalitet på sitt vatten beroende på hur omgivningen ser ut. Berggrunden, jordarterna och vattenflödet är exempel på parametrar som påverkar. Vi får ibland i uppdrag att jämföra två vatten och utifrån vattnets innehåll av diverse ämnen bedöma om de är likvärdiga eller inte. Vi gör vår bedömning utifrån de riktvärden och gränsvärden som finns och det är den enkla biten. Utmaningen ligger i att väga eventuella anmärkningar mot varandra. Man delar in anmärkningarna i hälsomässiga som är direkt farliga, estetiska som inte är farliga men kan se, lukta eller smaka äckligt samt tekniska som är sådant som kan ge fläckar på sanitetsporslin eller tvätten. Idag har jag suttit och snickrat ihop en sådan rapport, jämfört halterna i vattnet och gjort en sammantagen bedömning.

Det sätter sig!

2008-11-21T16:19:00.000+01:00

Kan marken börja röra sig på grund av att man utför markarbeten? Ja självklart, är väl allas första svar, men är det så enkelt? Vi som geologer gör en bedömning beroende på vilken typ av mark det är och vilken typ av markarbeten som utförts. Naturen är ju komplex och det är sällan en enstaka faktor som påverkar eller är svaret. I skolexemplen så sätter sig lera om den dräneras på vatten. Klart slut. Men vad händer med leran om det vibrerar en bit bort? Kan vibrationerna göra så att det sätter sig? Näe, inte i lera för den kan ju inte omlagras, men vad händer om man stoppar in lite berg under leran, eller lite lager med silt mitt i all geggamojja?? Ja det är inte alltid så självklart vad som har hänt och varför. Just nu utreder vi diverse fastigheter som har fått sättningsskador. Våra uppdragsgivare är ofta försäkringsbolag som behöver hjälp med bedömning av vad som är den troligaste orsaken till att skadan uppstått. För oss kan det vara helt uppenbart vad som hänt utifrån ett platsbesök å då är det ju enkelt. Ibland finns det dock små jokrar i marken som kräver lite djupare detektivarbete.

Konsultkagge

2008-11-18T11:17:00.000+01:00

Dagen börjar med byggmöte. Det kan bli en hel del byggmöten vilket allt som oftast resulterar i en hel del vetelängder. Tror nog att friskis kan föräras med ett besök ikväll. Entreprenören sköter sig och som miljökonsult har jag inget att anmärka på.

Tillbaka på kontoret strax innan lunch och hinner få tag på en uppdragsgivare ang eventuell provtagning i en gammal fastighet. När det ska renoveras gäller det att passa på och få bort asbests, PCB och andra gamla miljösynder. Asbest är ju ett jättebra byggnadsmaterial förutom då att det är hälsovådligt…

Till lunch blir det buffé. Inte helt taktiskt ska det visa sig då ”matkomat” slår till med full kraft och sänker eftermiddagens effektivitet i botten medan alla andra hungrigt hugger tag i sina uppgifter. Lösningen heter kaffe. Fförlåt alla kollegor det är jag som är skälet till att chokladen tar slut, det är ju så gott till kaffet - det blir friskis ikväll!

En helt vanlig ovanlig arbetsdag

2008-10-22T14:37:00.000+02:00

Vi tycker ju själva att vårt arbete kan vara väldigt varierat och jag tänkte beskriva en helt vanlig dag på kontoret:

Dagen började med ett internmöte. Vi kunde konstatera att vi har kommit en god bit på väg mot uppsatta mål och för att nå ända fram till målet ska vi förändra vägen dit en aning.

Efter lunchen var det dags för hydrogeologisk konsultation. Vägverket har byggt en väg och vi har tagit hand om vattenfrågorna i projektet. Det har medfört en hel del kontakter med tredje man och frågor kring enskilda brunnar. I morse ringde min kontakt på Vägverket och var bekymrad för en brunn som hade sinat. Fastighetsägaren befarade att det finns ett samband med vägbygget och vi fick uppdraget att titta närmare på om det kan finnas ett hydrogeologiskt samband. Fram med fakta på brunnen och allt kartunderlag: fastighetskarta, topografisk karta, hydrogeologisk karta, berggrundskarta samt jordartskarta! Många kartor blev det och hela konferensbordet fylldes. Efter en första överblick så var det dags för avstämning med Vägverket för att rekommendera vad nästa steg bör vara från deras sida. En av våra viktigaste uppgifter som konsulter är att ge beslutsunderlag och utifrån det rekommendera ett alternativ. I det här fallet en mycket snabb första analys som leder till nästa steg.

Dagen närmar sig sitt slut och det är dags att förbereda för nästa dag som ska starta med provtagning av förorenad mark direkt på morgonen. Det kräver ju lite förberedelser där vi rekommenderat vilka analyser som bör göras och var utifrån en genomgång av tidigare verksamheten på plats. Nu gäller det att få med sig allt: provtagningsmaterial, fältprotokoll, tumstock, kamera, följesedel till labbet, spadar, skyddshandskar, skyddskläder, papper å vatten för rengöring, munskydd mot eventuellt damm samt fältinstrument och märkpennor. Behöver jag säga att det är lätt att missa något och att checklista är en bra grej… sist men inte minst kan det behövas kaffetermos och ett glatt humör!

En dag med mer företagsinriktade aktiviteter

2008-10-17T14:36:00.000+02:00

Dagen för personligt utvecklingssamtal. Spännande! Hur kan individen utvecklas samtidigt som företaget? Vad vill du göra med ditt yrkesliv? Har du kontrollen över din egen utveckling? Trivs du? Har du lust att jobba i en koncern med siktet inställt på att bli världens bästa arbetsplats? Kan du påverka dina arbetsuppgifter så att du bara får göra det som du vill? Hur går vi vidare?

Efter lunch var det dags för lite kundkontakter och jag skrev ihop en offert som visar vad det kostar att få en skadeutredning gjord avseende varför sättningar uppstått i mark samt beskrev hur vi avser att ta reda på det. Jag svarade på en förfrågan att vi kan hjälpa till i projekteringsskedet med bland annat markundersökningar i fält inklusive lokalisering av bergöveryta samt kartering av bergborrkärnor. Därefter tog jag kontakt med en kollega till en tidigare kund som jag visste fått ett stort jobb där vår kompetens kanske kan behövas. Vi bestämde att vi skulle träffas för att stämma av hur vi kan samarbeta. Ett tidigare jobb vi gjort avseende skador på byggnader, där vår roll har varit att titta på de geologiska förutsättningarna för att förändringar har uppkommit, har nu gått vidare till en juridisk process. Vi ska nu hjälpa till att bedöma skadornas uppkomst i samråd med en byggnadsingenjör.

Varierat arbete

2008-10-05T14:38:00.002+02:00

Klockan 07.50 gick flyget från Arlanda till Oskarshamn. Det var jag och ytterligare en passagerare. Snacka om ”private jet” som värdinnan i gate:en sa. I och för sig tar inte planet fler 19 passagerare, men ändå. Ett jättelitet flygplan där varenda vindpust känns och med två piloter som man oftast ser in till.

Men det var om min arbetsdag jag ville skriva om och inte om själva flyget (även om jag tyckte det var nog så spännande första gången jag flög detta pluttiga plan). På Oskarshamns flygplats blev jag hämtad av en kille från Heitkamp. Heitkamp är ett tyskt entreprenörsföretag som specialiserat sig på grundläggnings- och byggarbeten vid kärnkraftsanläggningar. Så.… off to OKG.

För tolfte gången i ordningen var det dags för en bergbesiktning, eller rockinspection som vi säger i dessa internationella sammanhang. Heitkamps sekreterare ringde mig några dagar tidigare och bad mig att komma. Efter varje sprängd salva rensas berget och jag (eller Eva) åker dit för att kartera och besiktiga den sprängda bergbotten och bergväggarna. Utifrån besiktningen ska jag avgöra om det krävs någon typ av bergförstärkning för att bergbotten ska tåla en viss trycklast (tyngd) som byggnaden kommer att ge. Berget kan verkligen byta skepnad från gång till gång. Ibland syns inte en spricka för att nästa gång visa upp kraftig krossat berg. Fast just här, vid OKG, är berget oftast av väldigt bra kvalitet. Det är ju inte för intet som man valt att förlägga ett kärnkraftsverk just här.

Väl på plats är det alltså på med hjälmen och ner i schaktgropen där berget är framsprängt. Med min kompass, papper och penna går jag över berget och skissar och noterar vad jag ser, bergart, sprickfrekvens, sprickornas utseende, strykning och stupning. Framförallt måste jag titta efter partier i berget som är ogynnsamma för grundläggningen. Det vill säga krosszoner, vittrade sprickytor och lösa block.

Idag tog det inte lång stund innan jag var klar. Det första jag kunde konstatera var att berget behövde rensas bättre innan man kan grundlägga på det. Men berget i sig er bra ut, om än lite sprickigt på ett ställe. Fast inte så illa att de ska behöva förstärka det. Så upp ur gropen, in på kontoret och kolla efter nån från Bergsäker för att snacka lite med. Just i dag är han på annat håll. Istället, i väntan på skjutsen tillbaka till flyget, börjar jag skriva lite på den här bloggen.

Nu återstår att åka hem till kontoret och skriva ihop rapporten från besiktningen, en på svenska och en översatt till engelska. Fast när jag landar i Stockholm så är klockan så mycket att jag åker direkt hem. Rapporten får bli imorgon istället.

Det var denna arbetsdagen det. Nästa gång skriver jag, Eva eller Karl Johan om en annan arbetsdag som troligtvis ser HELT annorlunda ut.