Att lämna anbud

Den ekonomiska krisen har ännu inte märkts av inne på mitt kontorsrum. Här är fortfarande mycket att göra. För oss finns jobben fortfarande där ute, håller tummarna för att det fortsätter så. Denna och föregående vecka har till stor del ägnats åt att lämna anbud, en ny erfarenhet för mig. De intressanta anbudsgivarna lever under lagen om offentlighetsprincipen vilket för det positiva med sig att förfarandet är rättvist, tillrättalagt och transparant. Eller snarare har utgångspunkten i att vara transparant. Som nykomling i anbudslämnandets ädla konst slår byråkratin mot mig med paralyserande kraft. Det florerar så mycket hänvisningar till blanketter och formulär att jag ständigt avslöjar mig själv med att sitta overksam framför datorn. Slutligen när första anbudet var inlämnat, till punkt och prickar efter beställarens genomarbetade mall och alla dokument låg snällt och fint paketerade för att snabbt kunna slängas ihop för nästa anbud, upptäckte jag att nästa beställare använde sig av en helt olik, men lika raffinerad, anbudmall. Det var bara att leta upp nya dokument och sätta igång…
Nu tror ni säkert att jag sitter här och klagar men det gör jag inte (i alla fall inte så mycket som det kanske låter). För även om det är krångligt för en nybörjare är systemet rättvist och hur än det går är det spännande att sedan kunna jämföra inkomna anbud.

Naturvetarnas arbetsmarknadsdag

Tack alla ni studenter som vi fick möjlighet att träffa under Naturvetarnas arbetsmarknadsdag på Stockholms universitet! Det är väldigt givande för oss att få kontakter med er studenter som är kunskapstörstande, ifrågasättande, orädda, underbart naiva och i vissa fall arbetssökande. Ni är varmt välkomna med frågor och funderingar om allt som vi kanske kan hjälpa er med!

Man måste få betalt också

Konsultarbetet består inte bara av att samla in fakta, utreda, komma till slutsatser och skriva rapporter. En annan mycket viktig del i arbetet är också att få in pengar. Såklart. Annars vore vi inget företag alls. Så, mot slutet av varje månad måste vi in med tidrapporterna som är underlag för fakturering av kunderna. Kunderna och uppdragsgivarna måste få veta exakt vad det är dom betalar för och det är vår sak att redovisa så noga det bara går. Det jobbiga är bara att skriva in tidrapporten i datorn. Tycker jag. Mest för att jag ”spar” det här jobbet till deadline och sedan får stressigt att hinna med. Antagligen spar jag det för att det finns roligare saker att göra. Till exempel något av det jag skrev i inläggets första mening. Fick jag välja så skulle jag hellre vara ute nu och samla fakta, typ kartera en berghäll eller bestämma var grundvattendelare går. Men jag får inte välja, för det här är viktigt. Därför ska jag öppna min kalender och plita ner mina timmar i datorn för november månad.
Nu!

Dricksvatten

Vad är vatten värt? En fråga att ta ställning till. Dricksvatten är ett livsmedel och helt livsnödvändigt. En enskild brunn har olika kvalitet på sitt vatten beroende på hur omgivningen ser ut. Berggrunden, jordarterna och vattenflödet är exempel på parametrar som påverkar. Vi får ibland i uppdrag att jämföra två vatten och utifrån vattnets innehåll av diverse ämnen bedöma om de är likvärdiga eller inte. Vi gör vår bedömning utifrån de riktvärden och gränsvärden som finns och det är den enkla biten. Utmaningen ligger i att väga eventuella anmärkningar mot varandra. Man delar in anmärkningarna i hälsomässiga som är direkt farliga, estetiska som inte är farliga men kan se, lukta eller smaka äckligt samt tekniska som är sådant som kan ge fläckar på sanitetsporslin eller tvätten. Idag har jag suttit och snickrat ihop en sådan rapport, jämfört halterna i vattnet och gjort en sammantagen bedömning.

Det sätter sig!

Kan marken börja röra sig på grund av att man utför markarbeten? Ja självklart, är väl allas första svar, men är det så enkelt? Vi som geologer gör en bedömning beroende på vilken typ av mark det är och vilken typ av markarbeten som utförts. Naturen är ju komplex och det är sällan en enstaka faktor som påverkar eller är svaret. I skolexemplen så sätter sig lera om den dräneras på vatten. Klart slut. Men vad händer med leran om det vibrerar en bit bort? Kan vibrationerna göra så att det sätter sig? Näe, inte i lera för den kan ju inte omlagras, men vad händer om man stoppar in lite berg under leran, eller lite lager med silt mitt i all geggamojja?? Ja det är inte alltid så självklart vad som har hänt och varför. Just nu utreder vi diverse fastigheter som har fått sättningsskador. Våra uppdragsgivare är ofta försäkringsbolag som behöver hjälp med bedömning av vad som är den troligaste orsaken till att skadan uppstått. För oss kan det vara helt uppenbart vad som hänt utifrån ett platsbesök å då är det ju enkelt. Ibland finns det dock små jokrar i marken som kräver lite djupare detektivarbete.

Konsultkagge

Dagen börjar med byggmöte. Det kan bli en hel del byggmöten vilket allt som oftast resulterar i en hel del vetelängder. Tror nog att friskis kan föräras med ett besök ikväll. Entreprenören sköter sig och som miljökonsult har jag inget att anmärka på.

Tillbaka på kontoret strax innan lunch och hinner få tag på en uppdragsgivare ang eventuell provtagning i en gammal fastighet. När det ska renoveras gäller det att passa på och få bort asbests, PCB och andra gamla miljösynder. Asbest är ju ett jättebra byggnadsmaterial förutom då att det är hälsovådligt…

Till lunch blir det buffé. Inte helt taktiskt ska det visa sig då ”matkomat” slår till med full kraft och sänker eftermiddagens effektivitet i botten medan alla andra hungrigt hugger tag i sina uppgifter. Lösningen heter kaffe. Fförlåt alla kollegor det är jag som är skälet till att chokladen tar slut, det är ju så gott till kaffet - det blir friskis ikväll!

En helt vanlig ovanlig arbetsdag

Vi tycker ju själva att vårt arbete kan vara väldigt varierat och jag tänkte beskriva en helt vanlig dag på kontoret:

Dagen började med ett internmöte. Vi kunde konstatera att vi har kommit en god bit på väg mot uppsatta mål och för att nå ända fram till målet ska vi förändra vägen dit en aning.

Efter lunchen var det dags för hydrogeologisk konsultation. Vägverket har byggt en väg och vi har tagit hand om vattenfrågorna i projektet. Det har medfört en hel del kontakter med tredje man och frågor kring enskilda brunnar. I morse ringde min kontakt på Vägverket och var bekymrad för en brunn som hade sinat. Fastighetsägaren befarade att det finns ett samband med vägbygget och vi fick uppdraget att titta närmare på om det kan finnas ett hydrogeologiskt samband. Fram med fakta på brunnen och allt kartunderlag: fastighetskarta, topografisk karta, hydrogeologisk karta, berggrundskarta samt jordartskarta! Många kartor blev det och hela konferensbordet fylldes. Efter en första överblick så var det dags för avstämning med Vägverket för att rekommendera vad nästa steg bör vara från deras sida. En av våra viktigaste uppgifter som konsulter är att ge beslutsunderlag och utifrån det rekommendera ett alternativ. I det här fallet en mycket snabb första analys som leder till nästa steg.

Dagen närmar sig sitt slut och det är dags att förbereda för nästa dag som ska starta med provtagning av förorenad mark direkt på morgonen. Det kräver ju lite förberedelser där vi rekommenderat vilka analyser som bör göras och var utifrån en genomgång av tidigare verksamheten på plats. Nu gäller det att få med sig allt: provtagningsmaterial, fältprotokoll, tumstock, kamera, följesedel till labbet, spadar, skyddshandskar, skyddskläder, papper å vatten för rengöring, munskydd mot eventuellt damm samt fältinstrument och märkpennor. Behöver jag säga att det är lätt att missa något och att checklista är en bra grej… sist men inte minst kan det behövas kaffetermos och ett glatt humör!

En dag med mer företagsinriktade aktiviteter

Dagen för personligt utvecklingssamtal. Spännande! Hur kan individen utvecklas samtidigt som företaget? Vad vill du göra med ditt yrkesliv? Har du kontrollen över din egen utveckling? Trivs du? Har du lust att jobba i en koncern med siktet inställt på att bli världens bästa arbetsplats? Kan du påverka dina arbetsuppgifter så att du bara får göra det som du vill? Hur går vi vidare?

Efter lunch var det dags för lite kundkontakter och jag skrev ihop en offert som visar vad det kostar att få en skadeutredning gjord avseende varför sättningar uppstått i mark samt beskrev hur vi avser att ta reda på det. Jag svarade på en förfrågan att vi kan hjälpa till i projekteringsskedet med bland annat markundersökningar i fält inklusive lokalisering av bergöveryta samt kartering av bergborrkärnor. Därefter tog jag kontakt med en kollega till en tidigare kund som jag visste fått ett stort jobb där vår kompetens kanske kan behövas. Vi bestämde att vi skulle träffas för att stämma av hur vi kan samarbeta. Ett tidigare jobb vi gjort avseende skador på byggnader, där vår roll har varit att titta på de geologiska förutsättningarna för att förändringar har uppkommit, har nu gått vidare till en juridisk process. Vi ska nu hjälpa till att bedöma skadornas uppkomst i samråd med en byggnadsingenjör.

Varierat arbete

Klockan 07.50 gick flyget från Arlanda till Oskarshamn. Det var jag och ytterligare en passagerare. Snacka om ”private jet” som värdinnan i gate:en sa. I och för sig tar inte planet fler 19 passagerare, men ändå. Ett jättelitet flygplan där varenda vindpust känns och med två piloter som man oftast ser in till. 

Men det var om min arbetsdag jag ville skriva om och inte om själva flyget (även om jag tyckte det var nog så spännande första gången jag flög detta pluttiga plan). På Oskarshamns flygplats blev jag hämtad av en kille från Heitkamp. Heitkamp är ett tyskt entreprenörsföretag som specialiserat sig på grundläggnings- och byggarbeten vid kärnkraftsanläggningar. Så.… off to OKG. 

För tolfte gången i ordningen var det dags för en bergbesiktning, eller rockinspection som vi säger i dessa internationella sammanhang. Heitkamps sekreterare ringde mig några dagar tidigare och bad mig att komma. Efter varje sprängd salva rensas berget och jag (eller Eva) åker dit för att kartera och besiktiga den sprängda bergbotten och bergväggarna. Utifrån besiktningen ska jag avgöra om det krävs någon typ av bergförstärkning för att bergbotten ska tåla en viss trycklast (tyngd) som byggnaden kommer att ge. Berget kan verkligen byta skepnad från gång till gång. Ibland syns inte en spricka för att nästa gång visa upp kraftig krossat berg. Fast just här, vid OKG, är berget oftast av väldigt bra kvalitet. Det är ju inte för intet som man valt att förlägga ett kärnkraftsverk just här.

Väl på plats är det alltså på med hjälmen och ner i schaktgropen där berget är framsprängt. Med min kompass, papper och penna går jag över berget och skissar och noterar vad jag ser, bergart, sprickfrekvens, sprickornas utseende, strykning och stupning. Framförallt måste jag titta efter partier i berget som är ogynnsamma för grundläggningen. Det vill säga krosszoner, vittrade sprickytor och lösa block.

Idag tog det inte lång stund innan jag var klar. Det första jag kunde konstatera var att berget behövde rensas bättre innan man kan grundlägga på det. Men berget i sig er bra ut, om än lite sprickigt på ett ställe. Fast inte så illa att de ska behöva förstärka det. Så upp ur gropen, in på kontoret och kolla efter nån från Bergsäker för att snacka lite med. Just i dag är han på annat håll. Istället, i väntan på skjutsen tillbaka till flyget, börjar jag skriva lite på den här bloggen.

Nu återstår att åka hem till kontoret och skriva ihop rapporten från besiktningen, en på svenska och en översatt till engelska. Fast när jag landar i Stockholm så är klockan så mycket att jag åker direkt hem. Rapporten får bli imorgon istället.

Det var denna arbetsdagen det. Nästa gång skriver jag, Eva eller Karl Johan om en annan arbetsdag som troligtvis ser HELT annorlunda ut.